Carl Gustaf Pilo, konstnär, målare, född 1711 i Nyköping, död 2 mars 1793 i Stockholm Han studerade vid Konstakademien och för Arenius samt vidare i Tyskland. År 1740 till 1772 bosatt i Danmark, där han utnämndes till hovmålare, professor och direktör för akademien. I Danmark utförde han ett antal porträtt bl.a. av Fredrik V och Juliana Maria samt de kungliga barnen. Efter Gustav III:s statskupp år 1772 blev man i Danmark avogt inställd mot svenskar och Pilo blev helt enkelt tvungen att fly till Sverige. Han bosatte sig i sin barndomsstad Nyköping. Gustav III sökte upp honom med uppdraget, att måla kungens kröning. Pilo försökte avsäga sig det, för han hade ju faktiskt inte varit med vid kröningen och han hade aldrig tidigare målat en gruppbild. Men kungen var envis och han ville ha en motsvarande målning till Ehrenstrahls på Drottningholm av Karl XI:s kröning och Gustav III ville att Pilo skulle måla den. Pilo antog till slut uppdraget och 1782 till 1793 arbetade han med tavlan , utan att bli helt färdig, vilket man ser om man studerar den noga där man på flera ställen på målningen upptäcker flera dubbla ansikten. Dessutom experimenterade Pilo med asfaltsfärg, vilket gör att tavlan uppvisar många större sprickbildningar. Tavlan Gustav III:s kröning hänger på Nationalmuseum och är Pilos kanske yppersta arbete och en pärla i svensk konst. Kompositionen är väl avvägd, koloriten glänsande harmonisk samt de individuella porträtten är briljant utförda. Pilo bör räknas till våra främsta målare och var särskilt skicklig som kolorist, där man ser spår och inflytande från den venetianska skolan och från Rembrandt. Många av hans tavlor utstrålar festivitas detta gäller framförallt den stora kröningstavlan. Pilos betydelse i svensk konsthistoria kan också utläsas i att Postverket vid tre tillfällen använt målningar av P. som motiv vid frimärksutgivning. Bl a utgavs till Pilos 250-årsdag en detalj ur kröningstavlan. Även två av Pilos bröder var också konstnärer, dock med mindre framgång, Jöns Pilo (1707-?) och Olof Pilo (1718-1795).  Related Paintings of carl gustav pilo :. | Turner 1813 watercolour, Ivy Bridge | vattenvegetation | Mother and children | Still life floral, all kinds of reality flowers oil painting 11 | Card players |
Related Artists:
Armand guillaumin
French Impressionist Painter, 1841-1927 French painter and lithographer. He grew up in Moulins, but at 16 he returned to Paris to find work. Despite the opposition of his working-class family, he prepared for an artistic career while he supported himself in municipal jobs. He started drawing classes and then enrolled in the Academie Suisse, where he met Cezanne and Camille Pissarro. Guillaumin began his career as an avant-garde artist by exhibiting with them at the Salon des Refus's in 1863.
Mihaly Zichy
(Hungarian pronunciation: [ˈmihaːj ˈzitʃi]; German: Michael von Zichy; October 15, 1827, Zala, Hungary - February 28, 1906, St. Petersburg, Russia) was a Hungarian painter and graphic artist. Mihely Zichy was a significant representative of Hungarian romantic painting. During his law studies in Pest from 1842, he attended Jakab Marastoni's school as well. In Vienna he was Waldmeller's pupil in 1844. "Life Boat", his first major work, comes from this time. On Waldmeller's recommendation, he became an art teacher in St. Petersburg. He swore allegiance to freedom by painting the portrait of Lajos Batthyeny, the first Hungarian prime minister, in 1849. From 1850 onwards, he worked as a retoucher, but he also did pencil drawings, water colours and portraits in oil. The series on the Gatchina hunting ordered by the Russian tsar raised him to a court artist. He founded a society to support painters in need. "Autodafe" on the horrors of Spanish inquisition was painted in 1868. He travelled around Europe in 1871, and settled down in Paris in 1874. He painted "Queen Elisabeth is Laying Flowers by the Coffin of Ferenc Deek" on Treffort's order. "Drinking Bout of Henry III", his next large scale picture came from 1875. "The Victory of the Genius of Destruction" painted for the Paris Exhibition was banned by French authorities because of its daring antimilitarist message. He left Paris in 1881 and returned to St. Petersburg after short stays in Nizza, Vienna and Zala (village). From this time onwards, he was mostly engaged in illustrations ("The Tragedy of Man" by Made - h, 1887, and twenty-four ballads of Jenos Arany, 1894 - 98).
RAMSAY, Allan
Scottish Rococo Era Painter, 1713-1784 Portrait painter, born in Edinburgh, son of the poet Allan Ramsay. He studied in Edinburgh, London, Rome, and Naples, settling in London in 1739 and quickly establishing himself as the leading portraitist of the capital. He was particularly successful in painting women. His career as a portrait painter ended in 1773